Du är svag, genomskinlig
din integritet är ett minne blott
du minns de dagar du levt med mod och styrka i ditt bagage
de dagar du vunnit men också de du förlorat

Du försöker finna en styrka i dig som inte existerar
letar efter den där lilla gnuttan hopp
vart har ditt gamla jag tagit vägen?

Allt det som innan gick så lätt, allt det du tyckt om är som grå moln på en ännu gråare himmel

Du förändras, en ny människa växer fram 
  ditt vuxna jag, är det så de säger?
du vill hindra,men sjunker ihop av utmattning
framför dig finns en väg utritad
följ den, annars slutar det i olycka. 
så säger de.

En järnhand har fattat grepp om dig, något kallt omsluter ditt hjärta

Det dröjer inte länge nu
innan du släppar taget, ger upp och slutar kämpa
sakta suddas din självbild ut och fram växer någon du aldrig varit
någon som menlöst och utan mod travar fram på den där rätta bägen, som inte höjer huvudet

Någon som börjat på den korta vägen mot olycka. 


     Man kanske skulle ha avslutat med tre symboliska punkter där,men eftersom jag alltid tyckt att punkter bara gör allt så  himla dramatiskt, skippar jag dem. I think you get the idea anyway.

Snart ska jag skriva en lista på alla de band + låtar jag diggar högst just nu. Det ska bli roligt.

Ja, det blev allt ett litet hattigt inlägg det här, men det spelar inte så stor roll tycker jag. Idag har jag ingen lust att berätta vad jag gjort, det är alldeles för ansträngande. Men imorgon eller någon annan dag för den delen, ska jag skriva lite dagboksaktigt. Sånt måste jag träna på, då man inte kan hålla på att skriva sina känslor kring allting hela tiden. Mångsidighet,Sofia, lär dig det.